<<Back to Index page                            Index:  A  B C D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V Y  Z Å Ä Ö

Swedish/Svenska                                  Abr      Cebuano/Bisayan                Besöksräknare

sabbat n. Adlaw sa pahulay; Domingo
sabotage n. sabotahe; liput
sadel n. silya sa kabayo; montura
sadla v. paginggansa
saft; jos; juice n. duga
sak; ting; grej n. butang
saker; trygg; riskfri; ofarlig adj. naiwas; gawas sa katalagman
sakfrågan n. tema sa lantugi; gula sa mantalaan
sakkunnig; specialist adj. batid; hanas
sakna; vara utan v. pagkulang
saknas; fattas; brista adj. kulang; nagkinahanglan
sakristia n. sakristiya
sal; hall; aula n. hawahan; sala sa balay
saliv n. laway
sallad n. ensalada
sallad n. litsugas
salt n. asin
salt; saltaktig adj. parat
salutera v. pagsaludo; pagtahud
salvia adj. makinaadmanon; salabutanon
salvia; vis man n. makinaadmanon sabyo
samarbeta v. kunbuya; tambayayong; sagabay; duyogay; tabangay; buligay; konsabo
samarbeta v. pagbulig
samfund n. kapunongan; pundok
samfund; sällskap; förening n. kapunongan; katilingban
samhälle n. lungsod
samla v. pagpaningil; pag-ipon; pagtigum
samla (skrapa) ihop; samla på hög; hamstra; lagra [ Ex hoard food] v. tipig; tigum
samla ihop v. pag-ipon; pagtigum
samla; ackumulera; ackumuleras v. pagtigon
samla; samla ihop; samlas; samla sig v. tigum; tingub; tipon; hiusa
samlare n. maniningil
samling; möte n. tigum; panagdugok
samma; densamma; lika; likadan adj. sama; pariho
sammanbrott; misslyckande n. pagkaguba
sammanfalla; stämma överens v. takdo; sibo; sigo
sammanfattning; sammandrag n. kasumahan; katibuk-an
sammanräkning n. ihap
sammanstötning; inverkan; verkan n. hapak
sammansättning n. tinagik; sinulat
sammet n. tersiyopilo; sidahon
sammetslen adj. mahumok; malumo
samplat v. tinilawan
samstämmighet; överenstämmelse n. hinlusang hunahuna
samtal; pratstund n. pakigsulti; pagsulti
samtalsämne n. sultihonon
samtida n. kapanahon; kadungan; talirungan
samtycka; komma (vara) överens; passa; stämma v. pag-uyon
samtycke; bifall n. ang pagtugot; katugotan
samvete n. tanlag
samvetsgrann n. kinilkilan
samvetsgrann adj. mahunahunaon
samvetskal; ånger n. pagbasul; kasub-anan
sand; grus n. balas; bonbon
sandig adj. balason
sandpapper n. papel-diliha
sandstrand; badstrand n. lapyahan; baybayon; lapyaan
sanering; rensning n. katin-awan; kalinisan
sanitär; hygienisk adj. sa panglawas; malinas
Sankt; Sankta n. santos; matarung
sann; riktig; rätt adj. tinuod
sannfärdig; uppriktig adj. matud-anon; di-bakakon
sannfärdighet n. pagkatinuod; katinuoran
sanning n. ang matuod; kamatuoran
sannolik; trolig adv. hayan; mahimong mahitabo; malagmit
sannolik; trolig adv. hayan; tingali
sannolik; trolig; troligtvis adj. katuhoan
sannolikhet n. may-kalagmitang mahitabo; malagmit
sant; verkligt adv. tinudanon
sardell n. bulinaw
sarkasm n. biaybiay
sarkastisk adj. mabiaybiayon
satan; djävul n. satanas; demonyo
satanisk; djävulsk adj. demonyohon
satin n. satin; usa ka panapton
sav; växtsaft n. duga; kawanggol
sax n. gunting
sax n. gunting
scarf; halsduk; sjal n. panyo sa li-og
scen n. talan-awon
scen; estrad; skådeplats n. entablado; tablado
schavott n. bitayan
schema; tidtabell n. talamdan; tamdan
scout n. iskawot; sundalo
se (skåda) ut över v. lantaw
se bister ut v. busingot; kisdum; kusmod; diyong
se en skymt av n. pasiplat; tutok
se; se på; se efter v. pagkita; pagtan-aw
se; titta v. tan'aw; tutok; lutok
se; titta på; titta v. pagbantay
sebra n. kabayong may badlis sa lawas
sed n. batasan; gawi
sedan dess adv. sukad sa
sedelärare n. moralista; makipamatasan
seg; jobbig; kämpig; slitig; tuff adj. magahi; malig-on; hunit
segel n. layag
segelduk; tältduk n. lona; trapal
segelgarn; tråd; snöre n. pisi; lubid; binubod
seger n. nagdaug; kadaugan
seghet n. kagabi; kahunit; kaligon
segla v. paglawig
segrande; segerrik adj. madaugon
segrare; segerherre n. mananaog; mamumontog
sekreterare n. kalihim
sekretär; skrivbord n. buhatan; buro; biyoro
sela; spänna för v. sangonan; kotomayahan
sele; seldon n. gwarnasyon; rinda
selektiv adj. pili-an
selleri n. kinsay
semester n. pangilin; kapistahan
semi- adj. katunga
semikolon n. puntog koma
seminarium n. tulunghaan sa mga parionon; seminaryo
sen; för sen adj. uwahi; anhing
sena n. ugat
senap n. mostasa
senare; efteråt adv. unya na; sa ulahi
senat n. senado
senator n. senador
senil adj. tigulang
sentimental; känslosam adj. limbatianon; mamingawon
september n. Setiyembre
sergeant n. sarhento
serie; rad; räcka n. sumpay-sumpay
servett; blöja; dambinda n. pamahid sa ngabil
servil; krypande; slavisk adj. sa mga ulipon
session; sammanträde; sammankomst n. tigum; sesyon
sexa; sex n. unom
sextio n. kaunuman
sexton n. napulog-unom
sfär; klot; glob; kula n. lingin
sfärisk; klotrund adj. malingin
sheriff n. serip; mananakmit
sicksack; sicksacklinje n. pagikis-ikis; paglikoliko
sida n. dahon; panid
sida; håll; kant n. kiliran; kilid
sidoskott n. salingsing; sanga
sidospår; växelspår n. rilissimangan
siffra n. panagway; numero
sig själv n. iyang kaugalingon (babaye)
sig själv pron. iyang kaugalingon (lalaki)
sig själv pron. kaugalingon
sig själv pron. iyang kaugalingon
sig; sig själva pron. sila usab
sigill; försegling; plombering; plomb v. pagpatik; timbrehan
signal; tecken n. kidhat; sinyas
signalera v. pagkidhat; senyalan
signatur n. pirma; timaan sa kamut
sikta med v. punting; patunong
sikta; rikta in v. pagtan-aw
sila; filtrera; passera v. tono; paningog; kalapoy
silke; siden; sidentyg n. sida; mahamis; panapton
silkeslen adj. sidahon; hamis
siluett; skuggbild adj. aninohon
silver n. pilak; salapi
silverliknande adj. pilknon; maputi
silversmed n. maninisilsil og plata; platero
simfotter adj. lawa-lawaon
simma v. paglangoy
simulera; hyckla; låtsas v. paaron-ingnon; paaron-aron; patoo-too; patusotuso; pasumangil
singular; enastående n. usa lang
sinne n. balatian
sinne; själ; förstånd n. kaisipan
sinnes-; känslig adj. mainiton; mabination
sinnesrörelse; spänning; uppståndelse; upprördhet; upphetsning n. kasibut; kahikurat; kahiulpot
sinnessjuk; vansinnig adj. buang; kuwanggol
sippra ut; sippra fram v. pagtulo; pag-agay
sirap; melass n. latik; milaro
sist; senast adj. katapusan; kaulahian
sitta fast vid; stå fast vid v. pagtuo; pagpaminaw
sitta på huk; huka sig; huka sig ned v. pungko; pukong; gakang; yaka
sitta; sätta sig v. paglingkod
sittande; posering n. pagkalingkod; naglingkod
sittpinne; pinne n. batuganan
sittplats; stol; bänk; säte; plats n. lingkoranan; banko
sjabbig; sjaskig; tarvlig adj. magkato nagkakidlay
sjal; resfilt; ytterplagg n. tapis; patadyong
sjal; schal n. panyolon; dakong panyo
sjua n. pito
sjuk v. masakiton
sjuk; dålig adj. masakiton; balatianon
sjuk; illamående adj. balatianon
sjukdom n. sakit; balatian
sjukdom n. sakit; balatian
sjukdom; sjukdomar n. sakit
sjukhus; lasarett n. tambalanan; ospital
sjuklig; klen; ohälsosam; osund; skadli adj. masakiton; mahugaw
sjuklig; morbid adj. maluyahon; masakiton
sjukling; invalid n. masakiton; balatianon
sjuksköterska; syster n. nars; bantary sa masakiton
sjunde adj. ikapito
sjunga n. awit; laylay kanta
sjunga v. pag-awit
sjunka ner (ihop); rasa v. habong; lukapa
sjunka undan; sjunka; sätta sig; avta; lägga sig v. hubas; lusbog; lundag; unlod
sjunka; sänka sig; sänka sig ned; sänka; låta sjunka; avta; minska; minskas v. tidlum; idlot
sjuttio n. kapitoan
sjutton n. napulog-pito
sjuttonde adj. ikanapulog-pito; kapitoan
själ n. kalag
själfull adj. sa kalagnon
självbehärskning n. pamugong sa kaugalingon
självbiografi n. awtobayograpiya
självfallet n. unod; butang; sultihanan
självisk; egoistisk adj. dalo; hakogon
självmord n. hikog; pagpatay sa kaugalingon; pagtubok
sjätte adj. ika-unom
sjö; insjö n. lanaw; lin-aw
sjöman n. marinero
sjöman; matros n. mananakay
sjöman; sjöfarande n. sakayanon; mananakay; marinero
sjöresa; färd n. panaw sa dagat
sjösätta; lansera; starta [ Ex launch a campaign] v. paglansad
skada n. samad; lawasnong kadaut
skada; göra (ngn) ont (illa v. daot; hatag kadaot; dagmal; among'-among
skada; ont n. kadaut; kadautan
skada; skadegörelse n. kadant; kagusbatan
skada; såra v. pagsamad; pagdagmal
skadlig för; perniciös adj. makadaut; dautan
skadlig; ohälsosam adj. makadaot; makahilo; makalanag
skaffa; leverera v. pagsangkap
skaffa; skaffa fram v. pagpaninguha; pagsingkamut
skaffa; sörja för; stå för v. pagsangkap; pagpanandam
skafferi; serveringsrum n. sudlanan mga pagkaon
skaft; schakt n. pana
skaka; skaka ur v. pag-uyog
skaka; skälva; darra v. kurog; tayog; uyog; linog
skakig; darrande adj. mauyog; tay-ugon
skakis; darrande n. nagakurog; kurog-kurog
skal v. panumong sa umalabut
skal; hylsa; skida n. bunot sa lubi
skala v. pagpanit
skall; skällande n. paghot; usig; hulhol; panit sa kahoy
skalle n. kalabera; bagolbagol (sa ulo)
skam; blygsel; vanära n. kaulawan
skamlig; neslig adj. makauulaw
skamlig; skandalös adj. makauulaw; makadaut sa dungog
skamlös; fräck adj. walay ulaw
skandal n. eskandalo; kaulawan
skandalös; skamligt adj. makauulaw
skandalös; upprörande; skändlig adj. makalilisang; mabangis; mangilngig
skapa v. pagmugna; pagbuhat
skapa; väcka; föda v. pagpaliwat; pagpasanay
skapande n. minugna; binuhat
skara; skock; trupp n. tropang kasundalohan
skarp; besk; frän adj. mahalang; maaslum; masaplod
skarp; svidande adj. masakit; mangutngut; mahapdos
skarp; vass adj. mahait; talinis; taliwtiw
skarp; vass; markant; klar adj. talinis; mahait
skarpsinnig; klipsk; klok; slug; smart adj. mabintaka-on; limbongan
skarpsinnig; klok adj. maalam
skatt; klenod; pärla n. bahandi
skattkammare n. tipiganan sa bahandi
skattmästare; kassör n. mamahandi
sked; skopa n. kutsara
skelett n. bukog; kalabera
skena; räls n. rilis; barandilya
skepp; fartyg n. bapor; sakayan-dagat
skeppa in; sända; transportera v. pagluwan
skeppning adj. bahin sa bapor
skeppsbrott; förlisning; haveri n. guba gun-ob; mga gusbat
skeppslast n. iluwan
skeppsvarv n. bansilan sa barko; baradero
sketch; satir; parodi n. dramang katawanan
skicka bort n. pagpagikan
skicklig; duktig adj. batid; hanas
skicklig; duktig adj. may katakos; takus; makahimo
skicklig; duktig; yrkesskicklig adj. maabtik; mahanas; batid
skicklighet; duglighet n. katakos
skicklighet; händighet n. kabatid; kahanas
skifta; flytta; växla n. turno; panag-ilis-ilis
skiftnyckel n. yawi sa tubo
skild från; avskild; enskild; särskild adj. bulag; himulag
skilja v. paglaksi; pagbulag
skilja åt; segregera; genomföra rassegregation mellan v. pabulag; palain; palayo; pahilit
skilja; avskilja; särskilja v. pagbulag; paglain
skilja; skilja åt v. pikas; pikaspikas
skilja; splittra v. pagbulag; pagbungkag
skilja; särskilja; urskilja (tydligt) v. ila sa kalainan sa
skillnad n. kalainan sa kakulangan
skilsmässa n. kabulagan; diborsiyo
skina; lysa; glänsa; blänka v. paghayag; pagsidlak
skinande; glänsande; klar; blank adj. masinaw; mahayag
skinka n. hamon
skinntorr; mager adj. maniwang; daut; mao rag panit
skiss; utkast; sketch n. laraw; plano; dibuho
skissera; göra utkast till v. birisbiris; kuriskuris
skiva n. hiwa; adlip
skjorta n. kamisadentro
skjul; stall n. kwadra; diyutayng payag
skjuta v. pagluthang; pagbaril
skjuta `på; leda v. tulud; tulak
skjuta upp; senarelägga v. langan; uswag
skjuta ut över; skjuta ut över varandra; delvis sammanfalla med; delvis samman v. saylub; sapaw
skjutande skjut- n. udlot; tubo
sko n. sapin
skog n. kakahoyan
skog n. kakahoyan; kalasangan
skogsdunge n. kakahoyan
skoj n. tiaw; pangomidya
skoj; upptåg n. kasayaan; kalipayan
skoja (retas) med v bata; kanding nati
skojare v. limbongan
skola n. balay tun-anan
skola n. tunghaan
skolgård; lekplats n. hawan-dulaanan
skolkare adj. bugoy; bulakbol; ligoy
skomakare n. mamumuhat sapin
skoningslös; hänsynslös adj. mabangis; walaykalooy; sinalbahis; mananap; mangtas
skoputs n. taglinis sa sapin
skorsten n. bagting sa lingganay; panghaw
skosula; fotsula n. bugton; swelas
skott [at mot; på; efter] n. pagtiro; pagpusil; pagluthang
skott; grodd n. udlot; salingsing
skovel; skyffel n. pala
skovla; skyffla; skotta v. pagpala
skramla; rassla; smättra v. pagbanha; kasikas
skrapa bort; skala av; klä av; strippa v. paghubad; paghukas
skrapa; skrapa mot v. pagkuskos; pagkagud
skrappa; skrubba v. pagsibsib
skratt n. katawa
skratt; [roars (peals) of laughter] skallande skrattsalvor n. katawa; talidhay
skratta v. pagkatawa
skreva; springa n. lungag; buho; gawang
skria (speciellt om fåglar) v. iyagak
skrida; skrida fram; smyga sig v. minaut nga linaktan
skridsko n. iskit; puthawng bakya
skrift; skriftlig n. pagsulat; pagkudlit
skrik; rop n. singgit; tiyabaw
skrik; tjut n. tiyabaw; siyagit; pagsinggit
skrik; tjut; vrål; anskri n. sultiyaw; singgit
skrika (gällt o. utdraget); skria v. iyagak; siyagit
skrika; ropa v. pagtuaw; pagsinggit
skrika; ropa; gapa och skrika v. pagsiyagit; pagsinggit
skrika; tjuta v. siyagit; siyaok
skrikig; vräkig adj. makidlapon; mahambogon
skriva av; kopiera; transkribera v. hulad (sa sinulat)
skriva på maskin; skriva maskin v. makinilya; sulat pinaagi sa makinilya
skriva; skriva ner; författa v. pagsulat
skrivbord; skolbänk n. talad-sulatanan
skriveri n. mga sinulat
skrivmaskin n. makinilya
skrivmateriel; kontorsmateriel; skrivpa n. papel-sulatan
skrud; mässhake n. saput; sinina; bisti
skruvmejsel n. distornilyador
skrymmande; klumpig adj. kadaghanon; kadak-on; ugdo mabultohon; mabultohon; ugdo
skrynkla adj. gabut; kalkag
skryta; kunna skryta med v. pagpangandak; pagpagawal; panghambog
skrytsam adj. hambog
skråanda; lokalpatriotism n. iya-iya; ako-ako
skräck n. kalisang; kuyaw
skräck; fasa n. kalisang
skräck; förskräckelse n. kahadlok; kalisang; kakulba; kakuyaw
skräddaffär n. tahian
skräddare n. mananahi
skrämma v. pahadlok; pakulba; palisang; pakuyaw; pakurat
skrämma; rispa; repa; klösning n. kiskison
skräp n. tinupsan sa tubo; bagaso
skräp [ Ex an attic full of junk]; skrot; lump; smörja v. salibay
skräp; avfall v. yayongan; lahongan
skräp; smörja; sopor n. binalibay; basura; biya; walay pulus
skugga n. anino
skugga; nyans; färgton n. landong
skugga; skugga för v. landong
skuggig; skuggande; skum adj. landongan; malandong
skul; ruckel n. bayong-bayong
skuld n. kasalanan
skuld n. utang
skuldra; axel n. abaga
skull; för ngns (ngts) skull n. hinungdan; katuyoan; kaayohan
skulle; borde; bör; skall v. angay; kinahanglan
skulptör n. magkukulit; eskultor
skum; fradga; lödder n. sinabonang tubig
skum; fradga; löder n. bula; buwa
skum; misstänkt adj. isdaanon
skumma v. pagsangyad
skumma; fradga v. pagbula; pagbuwa
skur; dusch n. alindahaw
skura; skrubba v. paglampaso; pagnusnos
skurk; lymmel; skojare n. salbahis
skurkaktig; bovaktig adj. dautan; talamayon
skvaller adj. may tunob
skvaller v. gihungihong; gibalita
skvaller; sladder n. tabi; honghongihong
skvallra; sladdra v. siwitsiwit; tabitabi; sultisulti
skydd n. salipdanan
skydda v. panalipud; sagang; sikway; santa
skydda; beskydda v. pagpanalipod; paglaban
skydda; skyla; dölja mot v. pagtabil; pagsala
skyddande; beskyddande adj. mapanalipuron
skyddsling; protegé n. iangak; bata-bata
skyddsrum (underjordiskt) n. kinubkub nga salipdanan; hup'anan
skygg; blyg n. kamaulawon
skygg; blyg adj. manggiulawon
skygg; blyg; timid adj. maulawon; malikayon
skygghet; blyghet n. ang kaunaulawon; kahadlokan
skyldig adj. ang tagsala; makasasala; may sala; sad-an
skylta v. pagladlad; pagpasundayag
skymning n. sa wumsom; kilom-kilom
skynda på; jäkta; påskynda n. ang pagdali
skåda v. pagsudong; pagtan-aw; pagsiding
skådespelare n. mga magdudula sa entapblado
skådespelerska; aktris n. artistang babaye
skål n. panaksan
skålla; bränna v. laswa; lapwa
skåp n. sulatanan; gabinete
skåp; skänk n. aparador sa sud-an
skägg n. balbas; bungot
skäl; anledning; grund n. katarungan
skälla [att på] v. paghulhol; usig
skälla på; skälla ut v. pagpasaba; kasab-an
skämmas; skamsen adj. naulaw
skämt; kvickhet; vits n. kalataw-anan
skämt; skoj; gyckel n. gisulti agi'g tiaw
skämta; skoja v. paglawon; lahugon
skämta; skoja [about om; at; with med; on över; med]; driva [at; with med] v. tiawtiaw; kalokalo; sunsog; sulogsulog; surasura
skämtande; skämtsamt adv. sa pagpatawa
skämtsam; humoristisk adj. katawanan; makapatawa
skändlig; nedrig; gudlös adj. mangil-ad; dautan
skänka v. ihatag; paghatag; pagtanyag
skänka; donera v. hatag; gasa; amot; limus
skär; rosa adj. bulok nga rosas
skära n. samad; putol
skära (skörderedskap) n. sanggot; galab
skära upp i skivor; skiv v. paghiwa; pag-adlip
skära; snida v. pagkulit; pagsilsil
skärgård; arkipelag n. kapupud-na
skärm; fasad; duk; bildskärm n. tabil; sala-an
skärp; gehäng n. bigkis sa hawak
skärpa n. kalawom
skärpa; vässa; slipa v. paghait; pagbaid
sköld n. sangga; kalasag
sköljning; sköljmedel n. pagwaswas; paghugas
skön; vacker adj. maanyag; matahum
skönhet n. kaanyag; katahum
skönhet n. katahuman
skönhet n. katahum
skönlitteratur; påhitt n. sigulanong taphaw o bakak
skörd n. ting-ani; tingpupo
skörd; gröda n. ani; abut sa yuta
skörda v. pag-ani
sköta; ansa (hästar); göra snygg v. husay; galam
sköta; vårda v. pag-alima
skövla; plundra; röva v. pagpanulis; pagpangguba
sladdrig adj. magtakiang; plangon
slag (på t.ex. kavaj) n. lapi; pilo sa liab; piniloan
slag; knackning; smäll; stöt n. pagtuktok
slag; slaganfall n. hapak; linihokan; ataki sa sakit
slag; sort n. matang; klase
slag; taktslag; bultande n. pitik
slagsmål; kamp; strid n. away; bugno; sumbagay
slagträ (i kricket m.m.) n. bat; hapak sa bola
slakta; massakrera v. patay; buno
slaktare n. mangingihaw; matedero
slammar; klapper n. kabanha; aringkil-kasikas
slang n. midyas; bomba sa tubig
slant; mynt; peng n. salapi; manintabos
slap adj. pinasagdan; huyang
slapp; sladdrig adj. luyahon
slappa; lossa; lossa på; koppla (slappna) av v. luag; lugak; hugka; haguka
slarv n. ang-pagkadanghag; pagkatanga
slarvig adj. waldas; pasagad; danghag; langas; tanga
slarvig; hafsig adj. tawong tapolan; kato
slav; slavinna n. ulipon
slaveri n. kalipunan; kaulipnan
slem n. sip-on
slem; flegma; tröghet n. plema; luwa
slev n. luwag
slicka; slicka på v. pagtilap; pagparot
slickning n. panilap
slida; skida; balja; fodral n. sakuban; bayna
slingra sig v. paglangay-langay
slips; halsduk n. korbata
slipsten n. bato'ng bairan; sam'iran
slira; sladda v. dalinas; dakinas; digyas; dalipsang; saliring
slita sig loss; göra sig fri v. makahaplos; makabuhi
slockna n. pagbuto na/sa goma; pangaon
sloka; hänga; sloka med v. pagyuko; pagloyloy
slug adj. abtik; malimbongon
slug; listig adj. limbongan
slughet n. abtik; limbongan
slugt adv. sa limbong
sluka v. pagsubad; paglamon
slumkvarter n. baryong kabus; dasokan sa mga molupyo
slummer n. katulogon; himanok
slump; hasard n. balda; babag; kalisdanan
slumra v. pagkatulog; paghinanok
slunga; slänga; kasta v. pakawit; pakabit; sambilay; sangay
slunga; vräka v. pag-itsa; pagsalibay
slut n. katapusan; tumoy
slut; avslutning n. katapusan
slut; avslutning n. hukom; katapusan
slut; finish n. katapusan; sangputanan
sluta; avsluta v. pagtapus; paghuman
sluta; avsluta; göra slut på; upphöra; ta slut v. tapos; human
slutledning; slutsats n. ang pagpasabut; ang pagpatuo nga mao
slutlig; slut-; sista; yttersta adj. katapusan
slutligen; till sist adv. katapusan
slutstation; terminal n. kinutuban; utlanan; padulnganan; salangkoan; hangturan; tapusan
slutsumma; totalsumma n. tanan; tibuok
sluttande; lutande v. hanayhay
slå (smälla) igen; smälla (slås) igen v. lagpak; bundak
slå (stöta; stampa) ned (in; mot) v. bangga; dasmag; hasmag; sungag; dumbol
slå dank; stå och hänga v. usik-usik sa panahon; tinapolan; laaglaag
slå dövörat till för v. nagbungol sila
slå ner på; kasta sig över v. kupog
slå samman n. pag-ipon; panag-ipon
slå sig ihop; arbeta i team v. pag-uban
slå sönder (i kras); krossa v. buak; boong; dugmok; pusgay
slå till v. igo; tama
slå vad om; satsa; sätta v. pagpusta; pagkasado
slå; dänga till v. pagsumbag
slå; piska v. pagmakmak; paglatus; pagpuspos
slå; slå till; bulta; knacka [ Ex knock at the door] v. tuktok
slå; slå till; slå på v. pagpukpok; pagwelga
slå; smälla; knacka v. pagtoktok; pagdagpi
slående; påfallande; markant adj. mabihagon; madanihon
slåss; kämpa; boxas; bekämpa; kämpa mot; slåss med v. away; bugno; lalis
släcka; kväva v. pagpalong
släcka; släcka törsten v. pagtagbaw; pagpalong
släde; kälke n. kareton
släde; kälke n. balsa
släkt; släktingar n. kabanay; kadugo
släkting; relativ n. kabanay; paryente
slängkappa; mantel n. kupo
släpa; dra; förhala v. pagguyod; pagguroy
släpa; släpa i marken; släpa sig v. pagsubay
släpigt tal n. ungal
släppa v. buhian; pagbuhi
släppa in; anta; ha plats för; medge; erkänna v. pag-amin; pagdawat; angkonon; pasudlon
slät; glatt (om hår o. skinn) v. hapsay; huping
slät; jämn adj. mahamis; mahinlo
slätt; jämn mark n. patag; kapagatan
slätt; jämn mark n. kapatagan; kadaruhan
slö; trubbig adj. lig-ol; gabi; amol; habolan; pundol
slöja; flor n. taptap; tabon; belo; pandong
slösa bort v. pag-usik-usik
slösa; slösa med; vara frikostig med v. daghan; hupong
slösa; ödsla bort v. pag-usik; hugaw
slösaktig adj. gastador
slösaktig adj. mausikon
slösaktig adj. mausikon; ligoy
slösaktig; extravagant adj. usikan; gastador
slösaktig; frikostig; slösande adj. mausikon
smak; arom; doft n. sipyat; depekto; apan
smaka; smaka på v. pagtilaw
smakfull adj. lami-an
smaklös; osmaklig adj. walay lami
smaksinne; smak; bismak; försmak; smakp n. lami; tilaw
smal väg n. dalan nga hagip-ut
smal; slank; smärt; spenslig adj. maniwang; manipis; hagpis; yagpis
smal; trång adj. hiktin; sigpit
smalt; trångt; med knapp nöd adv. diriyut na
smattrande; pladder n. hinayang dagan; sulting tulin
smed n. panday sa puthaw
smed n. panday na puthaw
smeka adj. paghapohap
smekning n. gakos; parayeg; karinyo
smeta ner v. paghugaw; pagbuling; pagmansa; pagdaut-daut; bulingan
smeta; smeta ner; fläcka v. bulit; dihog; duhig
smicker n. ulo-ulo; ulog-ulog
smickra v. pagulo-ulo
smilgrop n. kandiis
sminkning; smink; kosmetika n. paanyag sa dagway
smittkoppor n. buti
smittsam adj. mananakud
smuggla v. kontrabando
smula n. momho
smussla (trolla) bort v. diwanhon
smuts adj. lapokon; nabulingan
smuts; jord n. hugan; buling
smuts; lort n. hugaw
smutsa; smutsa ner; solka; solka ner v. paglapok; pagbuling
smutsig; lerig [ Ex muddy roads adj. sa lapok; sa pita
smutsig; oren adj. mahugaw; bulingon
smutsig; slaskig adj. mahugaw; ngiub; naglago
smyga; smyga sig v. ukoy; lighot; yuhut; ipsot
smygande adj. hinay-hinay
småkoka v. pagbukal; paglaga
smål n. ang kagamay
smälla (daska) `till v. sampalita; sagpa; tamparus; tampaling; laparo
smälla; smälla till v. dagpas; paspas
smälla; smälla till; daska; daska till; smiska; slå v. hapak; ; hapak og halok; duslitan og halok; may lami; may timpla
smällar n. galyeta
smälta v. pagtunaw; paghilis
smälta adj. nagkatunaw; nagkahilis
smälta v. pagtunaw; paghilis
smälta (krympa) ihop; förminskas v. kagamay; kadiyutay
smälta; tänka över n. minugbong sinulatan
smärt; smal; slank adj. daut; niwangon; yagpis
smärta; värk; pina; plåga n. sakit; ul-ol; kahapdus
smärtfri; utan plågar adj. walay sakit
smärtsam; pinsam adj. masakit; mahapdus
smör n. mantikilya
smörja; rundsmörja v. grasahan; lanahan
smörjmedel n. igpadanglog; igpalana; igpagrasa
snabb adv. may katulin
snabb; hastig adj. matulin
snabb; hastig; kvick adj. madali; lagmit; lagsik
snabb; omgående; prompt v. pagdali; pagbaskug
snabbt; hastigt; fort adv. sa madali sa lagmit; sa makusog
snappa upp v. pagtagbo; pag-atang
snara n. litag; bitik; laang
snara; fånga; snärja v. paglit-ag; pagbitik
snara; löpknut n. laang; higut
snarka v. hagok; hulagok
snarkning n. paghagok
snart; strax adv. sa madali
snatta v. pangaraw; karawkaraw; pangiriw; pangawkaw
snattra v. kakak
snava; snubbla v. paghisukamud; pagkadagma
sned; skev adj. hilig; harag; hirig; handag
sned; skev adj. pinahiwi; pinagiswid
snickare n. panday
sniffa; snörvla v. hingos-hingos
snigel n. suso
sno; vrida; vrida ur v. paglubag; pagtuis
snobbig adj. tigpagawal; andakan; hambogan; garboso; tigpahitaas; tuskig; dili makig'angay-angay
snoka; spionera v. panuup; pangukoy; pangukit-ukit; popanid
snore n. pisi; higot
snubbla adj. walay siguro
snurrande; skruv; spinn v. pagtulilik; pagtuyok
snuten n. polis
snygg; välvårdad; städad adj. malinis; limpyo; mahinlo; mahindik
snål adj. bastos; dautan
snål; knusslig adj. inot; kuripot
snål; ynklig n. kainot; pagkakuripot
snärt (på piska) n. bunal; pluti; palo
snäsa av v. ayad
snö; snöfall n. yelo
snöig; snötäckt adj. puno sa yelo
snöra [up till; åt] v. laso; tagkos
snöre; band; snodd n. lubid; kuidas
snöre; spets n. paglaso; pagtako
sobel n. itum; dagtum; balhibo sa mananap
sobel n. pinuti; sable
social adj. makidaiton
socker n. asukal; kamay
sockerlag; saft (kokt med socker); sirap n. latik; linatik; harabe
sockerrör n. tubo
soffa n. sopa; bitang
soffa n. higdaan; sopa
sol; solsken n. Adlaw
soldat n. sundalo
solfjäder; fläkt n. paypay; abaniko; kabkab
solig; sol- adj. mahayag
solljus n. siga o hayag sa Adlaw
solnedgång n. pagsalop sa Adlaw
solsken n. silaw sa Adlaw
som lider av tunghäfta; mållös; tystlåt adj. amang; di-makasulti
sommar n. ting-init; berano
son n. anak nga lalaki
sondag n. Domingo
sonson; dotterson n. apo nga lalaki
sopa; feja; sopa ren v. pagsilhig
sopning; sotning n. silhig
sopor; avfall n. basura
soppa n. sabaw; sopas
sorg; bedrövelse n. kasakitan; kasub-anan
sorg; bedrövelse n. kasakit; kasub-anan
sorglig; bedrövlig adj. nagasubo
sorglig; sorgsen adj. mamingawon; masulobon
sorgsen; sorglig adj. masulob-on
sorl; sus; mummel n. bagbulbol; bagutbot
sorla; susa; mumla v. pagbagulbol; pagbagutbot
sortera; ordna v. matang; klaseklase; hanay
souvenir; minne; minnesgåva n. handumanan; halanduman
sova n. katulog
sova; sovande; söm adj. katulgon; nagduka
sova; söm v. pagtulog
sovande adj. natulog
spade n. pala; espada sa baraha
spana efter v. pagpangita; pagbulong
spann; hink n. timba; balde
spannmålsmagasin n. dapa; buhos; kamalig; kamarin
spara (på); vara sparsam (ekonomisk) (med) v. ekonomiya; daginot; iyawat
spark n. sipa; tindak; patid
sparka v. pagsipa; pagpatid
sparsam; ekonomisk adj. madaginuton; daginotan; maiyawaton
sparsamhet n. kainot; ; daginot
sparsamhet n. pagdaginot; iyawat; mionmion
sparsamhet; ekonomi n. ang pagdaginot; kainot
sparsamt; svårlöslig adj. sa daginot
sparv n. maya
spasm; kramp; stötvis n. pangilog; pamikog; kalambre
spasmodisk adj. kalit; hagas; buthobutho; suulsuul
specialitet n. tinuyong kabatid
speciell; särskild adj. tinuyo; espisyal
speciellt inredningssnickare; snide han n. magkukulit
spegel n. salamin
spegla v. pagsalamin; pagpanamin
spekulation n. hunahuna; panghinuktuk
spel n. sugal; pamasin; patuga; alig'alig
spel; lek n. dula; pangayam ug langgam
spela; slå vad om; tippa v. sugal; pusta; kasa; taya; kasado
spenslig; späd; klen; bräcklig adj. diyutay
spets; bergstop; topp; höjdpunkt n. kinatumyan
spets; tipp; topp; ända n. tumoy; porpina
spetsig adj. tumoy; tinumyan
spetsig bergstopp n. kinatas-an
spetsig kyrktorn; tornspira n. anting; kampanaryo
spika; spika fast v. lansang
spilla (stjälpa) ut v. awas; aslay
spilta; bås n. puy-anan sa mananap
spindel n. tambayawan; lawa-lawa
spindelväv; spindelnät n. balay sa lawa-lawa
spinn adj. nagatulilik
spinna n. tulilik; tuyok
spion n. tiktik; espiya
spionera v. pagpaniktik; pangispiya
spjut n. bankaw; sapang
splittra; bryta sönder; krossa; splittras; brytas sönder; krossas v. dugmog; pusgay; gupok
splittra; klyva; spränga v. pagsiak; pagsip-ak
splittra; söndra v. pagbungkag; pagbalda; paghunong
splittring; spricka; klyvning n. siak; sip-ak
sponsor; garant n. maninoy; padrino; amaon; maninay; madrina; inaon
sport; idrott n. dula; panugnat sa kusog
sportig adj. isport; himiste
spotta v. pagluwa
spotta (när man talar) v. pitipiti; putokputok
spraka till och slockna v. pagsirit
spreja; bespruta; spruta v. pagbisibis; pagsalibo
spricka n. liki; basag;
spricka n. lami; timpla
sprida v. pagpakaylap; pagbulag-bulag
sprida; strö ut v. pagsabwag
spridning n. pagbulag-bulag; pagsabwag
spring ifrån adj. hinanali; madalion
springa (löpa; rida) i kapp; delta i kapplöpningar; springa (löpa; köra) i kap v. dagan; lumba
springa om (förbi); löpa fortare än v. labaw; lupig; pagdagan
springa; löpa v. pagdagan
spritdryck; dryck n. alak; bino
spruta in; injicera v. pagtusok; pagtupok; dagum
spruta; injektionsspruta n. heringgilya
språk n. pinulongan; sinultihan
språng; hopp; källa n. tingpamulak
spröd; skör adj. kasumkom; daling; mabuak; tago; gabok
spur on sporra; egga [into; to till]; driva på v. tulisok; kurit; kusi
spurta v. sirit; silit; sidlit; sumpit
sputspets; förtrupp n. ang nag-una; tumoy sa bangkaw
spår; fotspår; bana v. agianan; lumbaan; riles
spår; märke n. subay; badlit; tunog
spåra; spåra upp v. pagsubay; pagbadlis
spårvagn n. trambiya
spä ut adj. sagolan; palasawon; lasawon
spädbarn; baby n. puya; bata; masuso
spädbarn; småbarn n. bata nga masuso
spädbarnsålder n. pagkamasuso; pagkapuya
spänd; stram; sträkt adj. hugot; maghal; hugotan
spänna v. hugut
spänna (leda) över; omspänna; spänna (nå) över v. dangaw; latay; taytay
spänna hanen på v. kasa; bukas
spänna; strama åt; spännas; stramas åt n. panahon sa berbo
spänna; sträcka v. pagsala; paningog; tono
spänna; sträcka; tänja ut v. pag-inat
spännande; rafflande adj. mahinamon
spänne n. kaw-it; kalawit
spänning n. hinam
spännvidd; räckvidd; omfång n. dangaw; brasa; dupa
spöka i v. adtoadto; adtoan; anha-anha; anhaan
spöke; ande; vålnad n. kalag; ungo; multo
spöke; andesyn n. multo; kalag
spöklik; kuslig adj. makahadlok
squash n. kalabasa
squid n. nukos
stabil; stadig; fast adj. maayong kabutang
stabilisera v. ligon; piho
stack; trave n. panghaw
stacka; trava; stapla upp v. pagtipig; pagtambak
stackare; usling n. makaluluoy; alaut
stad n. lungsod
stadig; fast; solid; stabil adj. kanunay; makanunayon
stads vän n. katigilungsod
stake n. taya; pusta
stall n. kuwadra sa kabayo; alad
stam; stängel; stjälk n. udlot
stamfader; förfäder n. kasikan; katigulangan
stampa; trampa; klampa v. pagpatik; pagtimbre
stampande; stamp; stämpel n. patik; prangkiyo
standard; fana n. sukdanan; panig-ingnan
stanna över natt; övernatta adj. sa gabi; kagabii
stanna; göra halt v. hunong; undang
stanna; stanna kvar v. pag-abutan; pagpuyo
stannande; halt; stanna v. pagtindog; pagbarug
stapla; trava; samla n. tugsok
stark; kraftig; robust adj. supang; tambok
stark; kraftig; stor adj. makusog; kusgan
starkt; kraftigt adv. sa paaging kusog
start; startplats n. paglupad; pagalsa; pagsaka
stat n. kahimtang; bansa
station n. humongan; estasyonan
statlig skatt; pålaga n. buhis
statsinkomster; inkomster n. tubo sa buhis; kinitaan
statsman n. makinasud; estadista
staty n. kinulit; estatwa
statylik; statuarisk adj. taason; tarung
stav; personal n. sungkod; mga sakop sa buhatan
stava; stava till; bokstavera v. titik; litok sa titik
stavelse n. silaba; linitokan
stavning n. panlitok; pantitik
steg n. lakaag
steg; fart; tempo; takt n. lakang
steg; gång; tramp; trampyta; slitbana n. tunob; lakra
stege; trappstege n. hagdan; hagdanan
stek n. pagasal
stek v. pagprito; paggisal
steka; ugnsteka; rosta; stekas v. inasal
stel n. kagahi
stelkramp n. panggahi sa apapangig
stelkramp n. tetano
sten n. bato
stena; kasta sten på; kärna ur v. pagbato
stenblock n. dalakong bato; dakung bato
stenhuggare n. maninpak ug bato
stenig adj. batoon
stenlägga v. bakbakan (og batok)
stenograf n. takigrapo
stenografi n. takigrapiya
stenografi n. takigrapiya; esteno
steril; ofruktbar; ofruktsam adj. dili makaanak
stick; sting; styng; bett n. lala; sakit
sticka v. pagsuntok; pagtudyok
sticka v. paggansilyo
sticka; köra v. pagdikit; pagpabilin
sticka; sticka hål i v. tuslok; tuplok; tulpok; tusok; tupok; tudyok
sticka; sticka ned; genomborra v. dunggab; duslak; dugsak; tuslak; tudyok; dakdak; luba; hansak; pansak
sticka; stinga v. pagpahit
sticka; stoppa v. pagtulod; pagtukmod
stig; gångstig n. dalan; subayanan
stiga av v. pagkawas; pagkanaug
stiga av; landa v. pagkanaug
stiga brant; zooma v. pagsulbong; pagpaitaas
stiga uppför n. ang paghitaas
stiga; kliva; gå; träda; trampa v. paglakang; pagtunob; pagtamak
stigning; upphöjning n. pagpataas; pagbangon
stil; stilart; mode v. paghambug sa kaugalingan
stilfull; stilig; moderiktig adj. makiurog; makimodo
stilig adj. pustorawo; himiste
stilla; blidka (genom eftergifter) v. pagmaymay
stilla; tyst adj. mahilum; walay-timik
stillastående; stagnerande adj. nagbiaw; nalimaw; wala magawas
stillastående; stationär adj. nagahunong; nagaurong; nagapuyo; walay lihok
stillastående; stationär n. nagpuyo; way-lihok
stimulera matlusten n. pangpagana
stimulerande medel; stimulans n. igpalagsik; igpadasig; igpasibot; igpaikag; igpaukyab
stinka v. baho; panimaho
stinkande adj. baklagon; maantud
stipendium; (speciellt studiestipendium) n. suhol; sweldo
stirra på v. pagtutuk; pagtan-aw
stirra på v. nagatutok; nagatan-aw
stirra; stirra på v. pagtutok; paglutok
stirrande adj. masulaw; mahayag kaayo
stirrande blick; stirrande n. tanaw; tutok
stjäla v. pagpangawat
stjäla adj. kinawat
stjälk n. punoan sa tanum
stjärna n. bitoon
sto; märr n. kabayong bayé
stock n. kahoy; troso
stock; stam; stubbe n. tinipigan; tinago
stoja; leka vilt; tumla om v. duladula; galagala; hagwa; hamlaghamlag
stol n. bangko; lingkoranan
stol; pall n. banko
stolt; stolt över adj. mapahitas-on; garbuso
stolthet [in över] n. garbo; pagbati sa pagkatawo
stomme; ram n. kuwadro; paglaraw
stopp; uppehåll; avbrott n. hunonganan
stoppa n. pagsulsi pagpilot
stoppa; stanna; hindra v. paghunong
stoppa; stoppa full v. pagpuno
stor adj. daku; bantugan
stor adj. daku; maluag
stor adj. dako; daku
stor stad n. lungsodnon; siyudad; dakbayan
stor; pampig adj. daku; hamili
storartad; enastående; ypperlig; utmärkt adj. maambong; halangdon
storhet n. kadaku; kabantug
storlek; mått; format; nummer n. gidak-on
storm; oväder n. dakung unos; bagyo
storma v. pabayaron pagpasangil
stormig adj. bagyohon
stormig; våldsam adj. bagyohon
storslagen; magnifik; praktfull adj. matahum uyamot
storslagenhet n. kadaku; kahamili
storslagenhet; Ers (Hans; Hennes) Majes n. kaharianon; kataasan
straff; påföljd; vite n. silot; silpi
straffa v. pagsilpi; pagsilot
straffa; bestraffa v. silot; hampak; kastigo
straffånge n. sinilotan; makasasala
strand; kust n. baybayon; lapyahan
strejk n. aklas; welga
strejk; uttåg i protest n. aklas; welga
strid n. bangga; indigay; tiglay
strid; batalj; fältslag n. sangka; away; gubat
strida; tävla v. pagialis
stridighet; missämja; strid n. pakigbisug; pakig-away
stridslysten adj. mabangis; mapintas; mangtas
stridslysten adj. magubtanon; palaaway
stridsmoral; kampanda n. kaisog; kadasig; kasibot
strimma; slinga; spår n. agtanan; gamayng dalan
strof n. estropa
strumpeband n. ligas
strumpeband; hängslen n. tirante
strupe; hals; svalg n. tutonlan
stryka v. pagpamalansa
stryka under; understryka; betona; fram v. pag-ubos-badlis
stryka; (korsa) över v. kanselar; pagtaktak; pagpapha; pad-on
stryka; utplåna v. pagpapas; pagpala
strå; halmstrå n. dagami
strålande; underbar; härlig adj. mahimayaon
stråle n. silaw; pasipat
sträcka (breda) ut sig; vräka sig; breda ut sig; sprida ut sig v. buyod; ligad; tikangkang
sträcka; sträcka sig efter v. pag-abut; pagdangat
sträcka; trakt; område n. gilay-on; dag-anan
sträng adv. sakapig-ut
sträng; barsk; bister adj. ulin; mapig-ut; isugan
sträng; hård; svår; bister adj. mapig-ut; magahi
sträng; strikt adj. mapig-uton; estrikto
stränga; hänga upp v. pagsunod; pagtagkos
stränghet; fasthet n. ang ka-estrikto
strängt; strikt adv. sa kapig-ut
sträva [to efter] v. pagtinguha; pagpangadoy
sträva efter; strävan v. pagpaninguha
sträva; bemöda sig v. pagpaningkamut
strävan; bemödande n. paninguha; tingusbawan; handum
strö; strö ut; beströ v. sabwag; buagya; abod
strö; strö ut; stänka v. pagsablig
ström n. kuryente; sulog
ström; stråle n. pugsit sa tubig
ström; störtflod n. baha; bunok
ström; vattendrag; bäck n. sapa; agos
strömbrytare; kontakt; omkopplare n. suwit sa elektrisidad
strömma; rinna; flöda v. pag-agos; pagdagayday
ströva n. libud-suroy; bagdoy
ströva omkring n. mga paglibud-libod; pamagdoy
ströva omkring; ströva igenom v. pagsuroy; paglibud
ströva omkring; vandra omkring v. paglagoy; pagligoy
stubbe v. pagkampanya
student; studerande n. estudyanteng wala pa mograduwar; dili-graduwado
studera; läsa; lära sig v. pagtuon
studerande; student n. tinun-an
studier n. mga pagtuon; tulun-anan
stuga; koja; kabin n. payag; kamarote
stum adj. amang
stum; mållös; tyst adj. amang
stund; tid n. kadiyut nga panahon
stund; tidpunkt n. katipik-panahon; paabot
stuva undan n. pugon; lutoan
stuva; vräka; proppa n. bagkos; putos; bantal
stuveriarbetare n. kargador; maghahakot
stycke n. tipik; pidaso; diyutay kaayong bahin
stycke; bit n. tipik; lugas; bahin; piraso
stycke; bit; fragment n. tipik; tinipik; tipak; tinipak; tagsip; tinagsip
stygg; elak; oanständig adj. matiawon; siaw
stygn v. pagtahi; pagsursi
stylta n. karang
stympa v. walay makatingog; napaurong
stympa; lemlästa v. pagtadtad; pagtagud-tagud
styra; manövrera v. pagmaniho; paggiya
styra; regera; leda; bestämma v. pagmando
styrka; kraft; krafter n. kusog
styrka; kraft; makt n. kusog
styrning; mellandäck n. bahin sa bapor duol sa makina
styv adj. magahi
styv; sträng; strikt adj. magahi
stå n. gibarugan; baruganan
stå (ligga) på lur v. pagpanuop; pagbantay
stå emot; göra motstånd v. pagsukol
stå fast vid v. pagpuyo; pagpahiuyon
stående; ställning; status; anseende n. kahimtang; kabutang
stående; upprättstående; stillastående adj. tindog; paingon sa itaas
stål n. asiro
stålaktig adj. asirohon
stång; riba; bar n. babag
stånga ihjäl v. pagsungay; pagsungag
ståta med; skylta med v. duladula; hagwa
ståtlig; storslagen adj. barugan; maambong
städerska; städare n. tiglinis; mailinis
ställ; ställning; räcke; hållare n. sab-itanan
ställa i (på) rad; klassificera; inordna; sträcka sig; löpa v. tala'y; laray; lumbay; pila; linya
ställa till upplopp (kravaller) n. kagubut
ställa upp i rät linje; rikta; rikta in v. paglaray; pagkasakop
ställa utom lagen; förklara fredlös v. himog supak sa balaod
ställe; plats; utrymme n. dapit
ställföreträdare; ersättare; vikarie; r n. halili; ilis
ställning n. tala; punto
ställning; hållning; inställning; attityd n. pamatasan nga kinaiya
stämma; avstämma v. pagangay sa kuldas
stämma; åtala; processa [for om; för att få] v. sumbong sa hukmanan
stämning; humör n. gawi; buot
stämpla; brännmärka v. pagsumbong; pagsaway
ständig adv. makanunayon
ständig; oavbruten adj. sa kanunay
ständigt stigande; skyhög adj. nagkataas
stänga; slå igen; sluta till v. pagtak-op; pagsira
stänga; stängas v. paglukob; pagtak-op
stängd adj. linukban; sirado
stängsel; staket n. labat; koral
stänk; skum; stråle; dusch; sprej n. bisibis; salibo
stänka ned; stänka; skvätta v. sabligan; pisikan; wisikan; patakan
stärka v. pag-amirol
stärka; styrka; förstärka; förstärkas v. pagpakusog; paglig-on
stärkande adj. makahatag kusog; kabaskog; kapiskay; kalagsig; makapakusog; makapabaskog; makapiskay; makapalagsik; makadasig
stärkelse n. amirol, tayubong
stärkelsehaltig adj. mahagkot
stöd; understöd n. hinabang
stöld; tillgrepp n. pangawat; panggiriw
stöna v. agulo; daghong; agungoy
stönande; jämmer n. agulo; mulo; pangagho
störa; oroa; ofreda v. pagsamok; paggubut
större [ Ex a major operation] adj. kinadak-an
större; major adj./n. labawg bahin; opisyal sa kasundalohan
störta sig; rusa; dyka ner; störta; kasta; stöta [into in (ner) i]; doppa ner v. salum; tidlum
störta; fälla v. pagtaub; pag-agaw; pagpukan
störtande; fällande n. pagkataub; kapukan
störtdyka v. pagtiurok; pagbinawo
stöt; duns v. pagbangga; banggaan
stöt; knuff; framstöt; utfall; n. tulod; tukmod
stöta; dunka n. bunggo; bangga; huboy; paghubag
stöta; irritera v. tadyaw; banga; tibud
stötta; stödja; uppehålla; försörja v. pagbulig; pagsustento
stöttepelare n. sinaligan
sub hjord [ Ex a herd of cattle]; flock n. pagpundok; pagtapok
substantiv n. pangalan
substantiv v. matuud; tino; patinaw
subtrahera; dra ifrån; dra av v. pagkunhod
subtraktion n. ang kakunhoran
suck n. panghupaw
sucka v. pagpanghupaw
sudda ner (till); kladda ner (till) v. mansa; buling; hugaw; bulingit; muritsing
suffix; ändelse n. iglanggikit
suga; suga upp; dia v. pagsupsop; pagsuso
sugdiande n. masuso
sugga n. anay; landay
summa; belopp n. gidaghanon; kantidad
summera; addera v. pagsuma; paghugpong
sumpig; träskartad n. lasak-lasak
sund n. sigpit wanang sa dagat
supa v. pagkaon sa gabil
supplement; tillägg; bilaga; bihang n. dugang; pakapin; papuno
supplikant n. ang nangayo; nagatutol
sur; syrlig adj. maaslum
surhet; aciditet n. kaaslum; kakisum
surmulen; butter adj. makusmoron
surmulen; butter adj. tanga; magul-anon; masuk-anon
surmullen; butter adj. butihon
surra; brumma v. pagiaylay; paghagonghong
suveränitet; högsta makt; överhöghet n. kagahum; gingharian
svag; klen; bräcklig; dålig adj. maluya; maluyahon
svag; klen; matt adj. mahinay; maluya
svaghet; klenhet; svaga sida; brist n. kahinayan; kamaluyahon
sval adj. bugnaw; hayahay
svala n. langgam; sungko-langit
svamp n. uhong
svamp; champinjon n. libgos; uhong; kaupas
swampig; swampaktig adj. sama sa espongha
svan n. langgam nga puti
svanesång n. katapusang awit
svans; stjärt n. ikog
svar [to på]; n. tubag; balos
svara; besvara v. pagtubag; pagbalus
svarfångad adj. madanglog; lisud-hisakpan
svart adj. maitum
svart tavla n. pisara
svartsjuk; avundsjuk adj. masinahon; abubhoan
svartsjuka; avundsjuka n. pangabubho
svavel n. asupre
sveda; bränna; förbränna v. pagod; paig; pagtong
svek; förräderi n. lansis; lumay
svensexa adv. salosalo sa mga lalaki
svepa; svepa in; linda v. pagputos
svetsa; svetsa fast; v. pagsulda
svett n. singut
svett n. singut
svettas v. pagpasingut
svettas v. pagdusingot
svettig; jobbig adj. singtanon; nagdusingut
svikta; ge efter; sjunka; sätta sig v. yutyut; yusyus; yatyat; yonyon; un'un; sapyot
svimning n. dismaya
svin n. babuy
svinstia n. tangkal; alad (sa baboy)
svåger n. bayaw
svårighet; svårigheter n. kalisdanan; kakulian
svårt prov; eldprov n. kalisdalnan; kapaitan
svägerska n. bayawng babaye
svälja v. pagtulon
svälla; svullna; bulna v. paghubag; paghupong
svällande; svullnande; svullnad n. lusay; lisay
svält n. pagpagutum
svälta; hungra v. paggutum; gutmon
svämma över v. pagbaha; paglawpa; pagawas
svänga; pendla; oscillera; vibrera v. tabyog; tabyogtabyog
svänga; pendla; vagga; vicka; vippa; gu v. pagduyan; paglabyog
svänga; sväja; härska v. pagtabyog
svängning; sväng; gungning; rytm n. duyan; suntok
svära; bedyra v. pagsumpa
svärd n. espada
svärdotter n. umagad nga babaye
svärm v. panon sa mga pak-an
svärma; skocka sig; trängas; strömma; v n. pagpanugok
svärmor n. ugangang babaye
svärson; måg n. umagad nga lalaki
sväva (hänga) över (ngns huvud); hota v. tuybo; siwil; sikil; pagbitay
sy v. pagtahi
sy ihop; sätta ihop v. pagtibuok
sydlig adj. tumong sa habagatan
syfte; avsikt n. tuyo; gikinahanglan
syfte; avsikt; mening n. katuyoan; tuyo
syfte; ändamål; avsikt n. butang
syl; pryl n. iglulungag
sylt n. matam-is; duot sa katawhan
symbol; tecken n. timailhan
symbolisera n. pagtimaan
symbolisk adj. mahuloganon
sympati; medkänsla; medlidande n. pakigduyog sa kaguol
symtom [of på] n. tilimadon; timaan; ilhanan; sintoma
syn n. panan'aw
syn; anblick; glasögon n. talan-awon; salamin sa mata
syn; anblick; synhåll; sikte n. talan-awon; panan-awon
syn; synförmåga; åsyn; anblick n. panan-aw; talan-awon
syn; vision; drömbild n. panan-aw; handurawan
synbar; uppenbar adj. tataw; klaro
synbarligen; uppenbarligen adv. sa katataw; sa dayag
synd; försyndelse n. sala
syndfull; syndig adj. may sala; sadan; salan
synlig; tydlig adj. makita; dayag
synonym n. samag-kahulogan
syntax; satslära n. sintax
syra n. asido
sysselsatt; upptagen adj. daghag buhat; daghag libang
sysslolös adj. taslakan; bulakbol
sysslolöshet n. katapol; kataslak
system n. paagi; sistema
systematisk adj. subay sa paagi
syster n. igsoong babaye
så pass adv. aron
så; beså v. pagpugas
så; lika adv./ conj. ingon sa; pareho
så; sålunda; på detta sätt adv. busa; ingon niini
sådan; dylik; liknande; så adj. kana; kini; kadto
såg n. gabas
såga adj. lamian
sågspån n. ginabas
såll; sikt n. salaan; ag-agan; iyakan; aligigan
sålla; sikta v. agag; ayag; ayak; aligig
sålla; sikta [ Ex sift flour]; sovra v. agag; ayag; ayak; aligig
sålunda; så; alltså; således adj. sa ingon niini
sång; visa n. awit; kanat; saloma
sångare n. magaawit; langgam tig-awit tamsi
sår n. samad
såra v. pagsamad; pagdaut
såra; kränka v. pagsamad
sårbar; ömtålig; känslig adj. mahuyang
sårig; sårartad adj. mana-on; naghubag
sårskorpa n. kugang; kugan
sås n. salsa
säck n. sako; puyo
säd; spannmål; majs n. mais; kalyo
sädeskorn; frö; säd n. lugas; humay
sädesslag n. bungang linugas (mais humay)
säga v. pagsulti; pagsaysay
säga n. sulti; pulong
säga emot v. supak; lalis; sumpaki; sukwahi; bikil
säga till v. nagpamatuod; nagpakilala; nagmatuod; nagpaila
säker adj. usa ka; tino; piho
säker; självsäker adj. siguro
säker; trygg; skyddad adj. siguro; walay kuyaw
säkerhet; trygghet n. kaiwasan; pagkagawas sa katalagman
säkert adv. lagi; dayag nga piho
säkert; säkerligen adv. siguro gayud
sälja v. pagbaligya
sälja (säljas) i minut v. baligya sa ginagmay; tagidyot; minudo
säljare n. magbabaligya
säljbart adj. halinon
sällan adv. talagsaon; tagsa ra
sällan; sällsynt adv. talagsa ra; dili sagad; panagsa ra
sällskap n. katiponan; kapunongan
sällskap; företag n. katiponan; kompaniya
sällskaplig; gemytlig adj. makiuban-uban; mahugoyon; mahinambungon sa pundok-pundok
sällskapsdjur n. pinangga; pinalabi
sällskapsrum n. lawak-dawatanan; paanyagan
sällsynt adj. talagsaon
sälta; salthalt; salt smak n. ang kaparat
sända v. isibya; pagsibya sa kahanginan
sända med posten; posta; lägga på [ Ex mail a letter] v. pakoreyo; pagdala agi sa koreyo
sända; skicka v. pagpadala
sängfilt n. habol
sängkammare; sovrum n. sibay; albay; lawak-higdaanan
sänka ner; doppa ner v. paglubog; pagtuslob
sänka; sätta (sänka) ned; göra lägre; dämpa v. ubsan; paubus; kubsan; pakubus; us'usan; paus'us
särskild; extraordinär; märklig adj. talagsaon; kahibudnganan
särskild; speciell; noggrann; kinkig adj. yanong butang
säsong adj. agad sa panahon
säsong- adj. bahin sa tuig
sätt; metod; bruk; mode n. gawi; paagi
sätt; vis; sort; slag; hållning n. pamatasan
sätta (ställa) upp (i fast läge); slå upp; resa v. butangan og bulitik; bulitikan; salongan
sätta efter v. pagpaagi; pagpadagan
sätta etikett på v. papel-timaan
sätta fast v. pag-ayo; pagpahimutang
sätta handklovar (handbojor) på v. posas; tangkol
sätta handklovar (handbojor) på v. posas; tangkol; talika'an
sätta i fängelse v. bilangggo; priso
sätta i fängelse v. pagbilanggo
sätta i gång; börja; fortsätta v. una; padayon
sätta i stället för v. paghalili
sätta in; deponera; lägga ned v. butang; pahimutang; pahiluna
sätta in; föra in v. pagsal-ut; pagsukip
sätta märke (märken) på; märka   markera; utmärka; känneteckna v. timaan; marka; kudlit; badlis
sätta sigill på n. patik; timbre
sätta till rätta; avgöra v. paghusay; pagpahiluna
sätta tillbaka; återställa; ersätta v. pag-ilis; paghalili; pag-uli
sätta upp; iscensätta; uppföra v. pagpagula; pagpasundayag
sätta; placera; låta sitta; ta plats; sätta sig v. palingkod
sätta; plantera; så v. pagtanum
sätta; ställa; lägga; infatta v. pagbutang paghan-ay
sättande; infattning n. himutangan
söder; syd n. habagatan
söka; leta; spana efter v. pagpangita
sökande [for efter] n. pagpangita; pagsusi; pangusisa; pagsuhid; pamalag
söla v. pagpalabay sa takna
sömmerska n. kustorera
sömmerska n. mananahi; modista
sömn n. mga sursi; sinursihan
sömnad; sömnadsarbete n. panahi
sömnig; dåsig adj. madukaon; katulgon
sömnig; sömnaktig adj. katulgon; nagduka
sörja v. pagsubo
sörja v. pagminatay pagloto
sörjesång n. agoniyas
söt adj. maanindot; ninot; maanyag
söt n. matamis
sött adv. may  katam-is

<<Back to Index page                            Index:  A  B C D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V Y  Z Å Ä Ö